Dopklänning 3

Eller, det här inlägget borde egentligen kanske inte heta dopklänning. För jag har egentligen inte gjort något med dopklänningen, däremot så har jag gjort något till dopklänningen så det passar nog ändå.

Elof somnade så gott i spjälsängen så jag chansade och satte mig vid symaskinen. Först blev det lite vikande och ritande av en mössa som jag måttade efter. Lyckades få till en provmössa. Som blev för liten..... Tur jag hade vett nog att göra en provmössa!!!!

Förstorade mönstret och satte saxen i det tyg jag hade kvar från dopklänningen. Vilket var precis så mycket som behövdes. Lite pirrigt då jag inte fick klippa fel, då hade det varit KÖRT! Men det gick bra! *pust*

 Färdigklippta bitar. Hade jag haft ett strykjärn så kanske jag skulle ha använt det på tyget innan. Men jag har ju inget strykjärn! Å andra sidan så tänkte jag  ju inte stryka klänningen heller. Känns som att den skulle förlora en del av sin karaktär om mormor fick gå lös med strykjärnet.

 Nåla, nåla, nåla till förbannelse. Eller nästan i alla fall. Att fålla en kjol är värre! (Kan ju ha å göra med att då måste man hålla på å vika å jäklas. Här skulle jag ju bara matcha kanterna.)

 Efter lite raksöm och ZigZag som det heter i instruktionsboken!

 Missade att fota några steg... Inte ovanligt för att vara mig. Är för ivrig för att avbryta och fota! Men i alla fall, nåla ihop, in med spetsen och på med lite raksöm innan man viker ut och kollar att man fick med spetsen överallt!

 Vränga allt ut och in igen innan den sys ihop i "botten". (Vrängsytt är så grymt snyggt!) Sen så är det "bara" att vänta allt rätt igen genom det lilla hålet man lämnade. Som blev ännu mindre för att backen strulade när jag skulle fästa tråden i sluten. Inte förvånad!

Så var det bara det mest nervösa kvar! Att faktiskt prova mössan på pojken. men den satt faktiskt förvånansvärt bra! Lite stor kanske men så är det ju ungefär en och en halv månad kvar till dopet. Som ni ser så är den utan något band att knyta under hakan. Då Elof får av sig mössorna ändå så kändes det bara onödig. Att jag inte hade något band hemma hör inte till saken, även om det förenklade beslutet en del.
Spetsen på mössan är lite speciell. Den har min mormor knypplat! Riktigt fin och vi tycker båda att det är kul att den kommer till användning. Den ska också sitta längst det på klänningen. Men så långt har jag inte riktigt kommit ännu. Den räckte i alla fall precis till!

Imorgon så ska vi ner till stan för att köpa en ny skrivare (så vi kan skriva ut inbjudningskorten!!!) och jag ska leta reda på någon garnbutik som kanske har något som skulle funka att brodera in namnet med.

Moch